Recension – The Journey Down: Chapter One

JourneyDown1

Jag älskar den gamla peka-klicka äventyrs genren. Tyvärr så släpps det inte alls många peka-klicka spel längre. Så när jag kom över en trailer för The Journey Down så vart jag sugen på det direkt. Lite info om spelet innan jag går in på själva recensionen kanske!? Ja, vi kör på det. Spelet är utvecklat av den svenska studion SkyGoblin. Spelet är en uppdaterad version av The Journey Down: Over the Edge (vilket är en freeware titel de släppte under 2010) som var low-res och såg väldigt oldschool ut. Denna nya HD version innehåller uppdaterad grafik, ljud och dialog då dem även lade till röstskådespeleri. Spelet är som ni förstår på titeln uppdelat i episoder vilket vart popilärt och välbekant från Telltales olika spelserier av samma genre. Totalt så ska det bli fyra episoder av The Journey Down. Nu till själva recensionen…

I spelet tar du kontroll över Bwana, som tillsammans med sin bror Kito driver en båtmack och taxiflyg och går under namnet Gas & Charter, som ligger strax utanför stor staden St.Armando. Både Bwana och Kito är av afrikanskt ursprung. När dom var små växte dem upp på gatorna av St.Armando, och vart senare adopterade av en man, denna man heter Kaonandodo. Han var en pilot och även ägare av Gas & Charter. När Bwana var liten lärde Kaonandodo honom hur man styr deras privatplan. Bwana’s adoptiv bror Kito har alltid varit händig, så när pojkarna var yngre experimenterade dem bland annat med en cykel. De satte en motor på cykeln som var så kraftig att den bara kunde köra rakt fram  grabbarna kallade den för sin Rastabike. En dag så försvann Kaonandodo helt plötsligt utan förvarning  och sedan dess har Bwana och Kito drivit Gas & Charter helt själva.

bwana-kitoBwana och Kito

Bwana och Kito är båda väldigt bakåtlutade av sig och njuter av livet. Dem är inte världens ansvarsfullaste personer då dem står 4000$ i skuld till elbolaget Armando Power co. En dag kommer en ung kvinna vid namn Lina förbi Gas & Charter i sökandet efter en speciell bok, som hon tros ska finnas där. Mycket riktigt så finner dem boken uppe i Kaonandodo’s gamla sovrum. Bokens titel är The Journey Down och är egentligen en journal som beskriver hur man tar sig till ”The Underland”. Vilket verkar vara ett mystiskt och farligt ställe.

Eftersom Bwana och Kito har kvar Kaonandodo’s gamla privat plan så ber hon dem att ta henne till Underland, och självklart så betalar hon tillräckligt att de kommer kunna betala tillbaka sin skuld till elbolaget. Problemet är att flygplanet inte har används på över 20år och saknar en del delar för att kunna användas. Första episoden av The Jouney Down går då ut på att du ska samla ihop delar så du kan få planet att fungera, och ibland får man ta vad man har till hands.

Visuellt är spelet riktigt snyggt, jag fastnade verkligen för karaktärs designen. Det känns som att SkyGolbin har fått lite inspiration från LucasArts spelet Grim Fandango. Bakgrunderna och miljöerna är i väldigt snygga 2D texturer, som i vissa tillfällen påminde mig om Monkey Island. Musiken i spelet måste jag också ge beröm för, hela soundet i spelet är en blanding mellan jazz och reggae  Vet inte vad man ska kalla det, men jag gillart! Själva gameplayn i spelet är väldigt traditionellt för peka-klicka spel, man använder helt enkelt bara musen, precis så som det ska vara.

TJDbkgr

Men för att ge spelet lite kritik så känns första delen mer som en prolog till det äventyr som väntar oss. Spelet tar max 3 timmar att klara, vilket känns lite tomt men är standard längd för episodiska spel. Det blir även en del backtracking då man går fram och tillbaka mellan några olika ställen, för att få tag på saker för att användas på nästa ställe. Dem som har spelat peka-klicka spel tidigare vet hur det brukar gå till. Tyvärr måste jag säga att spelets pusslen är lite för enkla, detta beror nog på att dem oftast är logiska. Hoppas på lite svårare pusslen i framtida episoder.

Humorn i The Journey Down ligger inte i fokus märker man. Med det sagt är spelet inte helt humorlöst utan den finns den där, dock inte i dialogform. Utan du finner oftast humorn i vad det är du gör i spelet. Något exempel är; att man vid ett tillfälle tar kål på en pelikan, genom att mata den med fisk som man har förpestat med stark chili. Vid ett annat tillfälle tar du dig in på en privat yacht (där det pågår en fest), för att stjäla båtens motorer.

För att summera upp min åsikt om spelet; så är det en mjuk men stabil start för vad som komma skall. Grafiken är jag väldigt förtjust i både karaktärs och miljö design. Ljudet gillar jag då musiken känns unik, skulle kunna sitta och lyssna på soundtracket bara för att. Röstskådesperiet är bra men varierar någon gång i själva ljudkvalitén av rösterna, då någon replik lät som att den var inspelad via telefon och inte i en studio. Dock inget som förstör helheten då detta hände någon enstaka gång. Huvudpersonerna är lätta att tycka om, övriga karaktärers personlighet känns simpla, men omtyckta. Jag ser fram emot vad som väntar Bwana och Kito härnäst. Slutet är bra för ett episod baserat spel, bra cliffhanger.

3,5av5moln

Nu undrar du kanske ”Så tycker du jag ska köpa The Journey Down?”
Mitt svar är ”Yaman!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *