Årets atmosfär 2012

En känsla. Något som inte helt stämmer. Omgivningen drar in mig mer och mer. Vad jag än gör kommer jag inte ur den. Men det är lugnt, jag vill inte komma ur den. Jag trivs så bra här, fångad i den här känslan. I den här atmosfären. Jepp, det är dags för årets atmosfär, och vilket bättre sätt är det inte att öppna detta inlägg på än med en lagom luddigt försök till en beskrivelse av just känslan atmosfär, då det är den som fångar in en som mest i spelet. Vilket spel var det som fixade den bästa atmosfäriska känslan? Jo det var inte mindre än:

Dishonored

Den kryper upp på en, de fantastiska miljöerna som är som hämtad från klassiska målningar eller de läbbigt designade fienderna som mer än gärna hackar av en bit kött från dig som spelare men som du själv försöker undvika för att inte ytterligare förgifta denna vackra men förstörda värld. Att även man själv som spelare är med och bygger upp en del av atmosfären beroende på hur destruktiv man känner för att vara är helt fantastiskt och får en att dras ännu mer i spelets redan så magiska atmosfär. Det är en destruktiv och förgiftad skönhet som jag finner att jag ständigt återkommer till för att uppleva mera av denna magiska atmosfär som Dishonored bjuder på.

Runner-up: Journey

Jag har sett trailers på det, läst bloggare beskriva det, hört gamerkompisar hylla det och podcaster bli totalt förälskade i det. Jag har gjort det mesta utom att spela det själv. Dock är en sak säker: Journey har en fantastisk atmosfär som är så stark att man inte ens behöver spela det för att ändå bli infångad i den. Den hade kunnat vara den solklara ettan om jag faktiskt hade spelat det, men nu har jag dock inte det så den får hamna på en fin silverplats istället för att det har lyckats fånga in mig i dess atmosfär utan att jag ens har spelat en minut av det. Inte många spel som kan lyckas med den bedriften.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *