Årets Album 2019: Plats nr 1

Plats 20-16:

#20: Local Natives – Violet Street

#19: Avantgardet – Mellan Miljonprogram och Thailand

#18: Brittany Howard – Jaime

#17: King Gizzard & The Lizard Wizard – Fishing For Fishies

#16: Purple Mountains – Purple Mountains

 

Plats 15-11:

#15: Angel Olsen – All Mirrors

#14: Jenny Lewis – On The Line

#13: Joel Alme – Bort bort bort

#12: Sharon Van Etten – Remind Me Tomorrow 

#11: Júníus Meyvant – Across the Borders

 

Plats 10-6

#10: FKA twigs – MAGDALENE

#9: Hot Chip – A Bath Full of Ecstasy

#8: Self Esteem – Compliments Please

#7: William Tyler – Goes West

#6: Steve Gunn – The Unseen In Between

 

Plats nr 5: Bruce Springsteen – Western Stars

Plats nr 4: Tami T – High Pitched and Moist

Plats nr 3: Bon Iver – i,i

Plats nr 2: Big Thief – U.F.O.F. 

 

Plats nr 1: Daniel Norgren – Wooh Dang

När det kommer till vad som gör årets skiva till just årets så kan det vara flera saker som avgör. Det kan ha med om det är mitt mest lyssnade album, om jag har sett personen/bandet i fråga live och blev så tagen av spelningen att skivan höjdes ytterligare några snäpp eller så kan det vara den unika känslan av att bli ögonblickligen kär i en skiva där man bara spelar den på repeat om och om igen. I Daniel Norgrens fall så är det definitivt det sista, då Steve Gunn är mitt mest spelade album och Daniels konsert på Way Out West var rätt tråkig (tror definitivt hans musik skiner starkare på en mörk klubbspelning, inte på WOW’s största scen). Musiken han spelar är som en mix av country och honky tonk, men det är framförallt hans texter och den inlevelse som han sjunger och spelar med som påverkar mig personligen allra mest.

Hans skiva kom till mig i somras när jag av olika anledningar kände mig nere och sökte efter ny musik som kunde lyfta upp mig, och då fann den här som bara sprudlar av lycka, kärlek och upplyftande tankar. Han blev som en stödjande krycka när jag behövde det och varje gång som livet kändes lite tufft så sattes Wooh Dang igång och allting kändes så mycket lättare. Musik som påverkar och stannar med en långt efter sista tonen från skivan har tystnat är den som lever längst, och även om Daniel har gjort fantastisk musik innan så är det med den här skivan som han blev odödlig och kommer finnas i folks medvetanden för evigt, eller åtminstone i mitt. Tack Daniel för din musik som har så mycket kärlek i sig, och grattis till årets bästa album: Wooh Dang.

Emil Ackre

Redaktör och den som fick bollen i rullning när det gäller Spelmolnet. Älskar spel, musik, film och TV-serier och att upptäcka både nya och gamla pärlor oavsett mediet och att sedan få tipsa omvärlden om mina vackra fynd, hur obskyra de än är.

More Posts

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.