Årets Album 2019: Plats 15-11

Plats 20-16:

#20: Local Natives – Violet Street

#19: Avantgardet – Mellan Miljonprogram och Thailand

#18: Brittany Howard – Jaime

#17: King Gizzard & The Lizard Wizard – Fishing For Fishies

#16: Purple Mountains – Purple Mountains 

 

Plats nr 15: Angel Olsen – All Mirrors

Senast jag hade med Angel Olsen på min topplista var 2014 när hon släppte sin skiva Burn Your Fire for No Witness. Den var en punkig, smutsig sak som jag diggade stenhårt, men hon har gått ifrån det soundet mer och mer för varje nytt albumsläpp och den senaste skivan All Mirrors är en bombastisk och storslagen sak som hon sjunger med innerlighet och passion. Jag är fortfarande svagare för hennes tidigare album, men det går inte att förneka att det här är jäkligt vasst. Angel’s röst berör verkligen och hon känns så utlämnande och naken när hon lägger fram sina känslor för lyssnaren. Det är både massivt och poröst på samma gång, en mix som är svår att få till men Angel Olsen löser lekande lätt.

 

Plats nr 14: Jenny Lewis – On The Line

Popcountry-geniet Jenny Lewis har ett så charmerande avväpnande sätt att sjunga om ämnen som man vanligtvis skulle kunna känna ångest över. Det är låtar om förlorad ungdom, förlorad kärlek och förlorad tid men hon sjunger om det som att hon tar det med en klackspark. Visst, det är sånt man kan grubbla över och gå förlorad i men hon fortsätter envetet framåt. Hon använder det istället som en trappa för att pusha sig framåt och uppåt, där varje ny erfarenhet är ett trappsteg som gör en starkare. Allt paketerat i ett svängigt litet pop-paket med namnet ”On The Line” skrivet på toppen.

 

Plats nr 13: Joel Alme – Bort bort bort

Göteborgspoeten Joel Alme fortsätter i det svenska spåret på sitt femte album. Där förra skivan var en nostalgisk tillbakablick på hans ungdom så behandlar den här skivan det där tuffa steget när man precis blivit vuxen och ska ut i världen men samtidigt lider av naiviteten från sin barndom. Den har en lite mer upplyftande ton till sig, med betoning på lite då det är fortfarande en melankolisk Joel vi har att göra med. Han ger en röst till dem som har hamnat på fel väg i livet, dem som har fastnat i gyttjan i Göteborg utan någon som kan hjälpa dem upp. Det är dock med värme i rösten som han sjunger om dessa trasiga själar och deras berättelser då han själv på både var och fortfarande lite är en av dem.

 

Plats nr 12: Sharon Van Etten – Remind Me Tomorrow 

Här har vi en tjej som flörtar med det smutsiga ljudet som jag är så svag för. Hela skivan har en punkig, lo-fi-känsla över sig som är svår att hävda sig emot. Det är något som alltid tilltalat mig när det skär sig och inte låter helt rent men ändå melodiskt och vackert. Som att man hade en vackert låtande LP-skiva så gnider man in en näve grus på den och sen släpper ut den i det fria. Hennes släpiga, mörka röst gör sig så väl med det soundet och det är inte förvånande att den har gått på repeat i mina hörlurar under våren och sen senare på hösten. En skiva som gör att man vill slå en näve i luften för alla orättvisor i världen, eller åtminstone en knytnäve i fickan om man inte gillar stora gester.

 

Plats nr 11: Júníus Meyvant – Across the Borders

Denna isländska singer-songwriter kan ha levererat årets mysigaste skiva. Oavsett årstid så har den här lagt sig som en mjuk och fluffig filt över mig varje gång jag har dragit igång den. Det är inget spår som direkt sticker ut men allt är så musikaliskt kompetent att jag har svårt att se någon skulle kunna hävda sig mot den. För att komma från ett såpass kargt och kallt land så svänger det oförskämt mycket om den här plattan, och Júníus har verkligen stenkoll på musikaliska arrangemang för att både fötter och höfter att svänga med i takten. Så ni som känner er lite extra frusna den här tiden på året, Júníus Meyvant lider med er och vet precis rätt medicin för att få bot på kylan i kroppen.

Emil Ackre

Redaktör och den som fick bollen i rullning när det gäller Spelmolnet. Älskar spel, musik, film och TV-serier och att upptäcka både nya och gamla pärlor oavsett mediet och att sedan få tipsa omvärlden om mina vackra fynd, hur obskyra de än är.

More Posts

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.