Årets Album 2018: Plats nr 1

Plats 20-16

#20: How To Dress Well – The Anteroom

#19: Natalie Prass – The Future and the Past

#18: Snail Mail – Lush

#17: MØ – Forever Neverland

#16: Kurt Vile – Bottle It In

Plats 15-11

#15: Tove Styrke – Sway

#14: U.S. Girls – In a Poem Unlimited

#13: Hinds – I Don’t Run

#12: Jonathan Wilson – Rare Birds

#11: The 1975 – A Brief Inquiry Into Online Relationships

Plats 10-6

#10: Iceage – Beyondless

#9: Kali Uchis – Isolation

#8: Beach House – 7

#7: Parquet Courts – Wide Awake! 

#6: Pusha T – DAYTONA

#5: Tash Sultana – Flow State

#4: Rhye – Blood

#3: Mitski – Be the Cowboy

#2: Robyn – Honey

Plats nr 1: Avantgardet – Alla Känner Apan

Det här är första gången sen jag började skriva min topplista för favoritalbum från det forna året; Jag har aldrig haft ett svenskt album som nummer ett. Har till och med aldrig haft en svensk artist som nummer ett. Bästa innan i år var The Radio Dept. och det var 2010 när jag började skriva mina toppalbum på en blogg av någon sort (då var det på Gamereactor som medlem). Så gissa min förvåning när det är svenskt som tar både silver och guld i år. Kanske har jag gått och blivit melankolisk för svensk musik på gamla dar? …Nä, så vasst var det faktiskt i år.

Avantgardet har jag långsamt fått upp ögonen för varje nytt släpp de har gjort, vilket är nu tredje på tre år. Första skivan var för mörk och nedstämd för min smak, andra bjöd på lite mer riv men fastnade egentligen bara för två låtar på den (Fårskinnstearaway och Horsepundarpop, jäkla titlar de kan komma på ändå). Så nu när tredje skivan släpptes tänkte jag att de skulle få en ärlig chans från mitt håll, men det krävdes bara en genomlyssning för att jag skulle falla pladask. Det fanns något där som hade saknats innan som gjorde att allt bara stämde i mina öron: melodierna.

Innan hade texterna varit i centrum för Avantgardet som alla bjöd på hård analys av dagens kalla samhälle. Det finns fortfarande där men har nu bäddats in i de varmaste melodierna. Det svänger som fan helt enkelt! Kan hända för att de har tagit in en mindre orkester att spela deras musik där de innan bara var två. Att se dem live är som en anstormning av eufori som omfamnar en av kärlek, visserligen i sånger som handlar om knark, sprit och självplågeri. Det görs dock med en sån glimt i ögat av sångaren Robin som tar texter från sitt forna liv i samhällets botten.

Han vill dela med sig ocensurerat hur tufft det är på botten och genom sin musik gett den lilla människan en röst. Den som vi går förbi varje dag på parkbänkar och torg. Han har själv legat i den skiten och vill visa varför man hamnar där med sin sång och texter, och har genom det lyckats skapa de ärligaste texterna som har skrivits på svenska det senaste decenniet. Avantgardet är hjältarna som både svensk musik och framförallt Sverige i allmänhet behöver nu, varm musik skapad för den lilla människan när klimatet aldrig har varit kallare och kargare.

Emil Ackre

Redaktör och den som fick bollen i rullning när det gäller Spelmolnet. Älskar spel, musik, film och TV-serier och att upptäcka både nya och gamla pärlor oavsett mediet och att sedan få tipsa omvärlden om mina vackra fynd, hur obskyra de än är.

More Posts

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.