Marcus på Gamex 2013 – Del 1 av 2

gamex13

Som ni kanske vet så var vi från Spelmolnet på Gamex även i år, så jag tänkte skriva lite om hur jag upplevde årets mässa och vad jag lyckades sätta mina nördiga händer på. Vi tar det i dagordning, så jag börjar alltså med dag 1 vilket var Torsdagen den 31a (November). Först så hade jag bara tänkt att gå på Gamex på Lördagen och kanske Söndagen med mina pöjkar från Spelmolnet. Så vart inte fallet när jag fick reda på att Hideo Baba producenten för Tales of spelen skulle befinna sig på Gamex endast på Torsdagen. Så jag fick helt enkelt gå redan på Torsdagen, kom fram till Gamex ungefär en timma innan Namco Bandai’s visning skulle börja, så jag sprang runt på golvet för att se vad årets mässa hade att erbjuda, och så han jag testa på majoriteten av de spelen som Namco Bandai hade med sig. Sedan var det dags att gå in i den ”Stora Scenen” för att se när de japanska producenterna pratade om sina respektive spel, bland dom var såklart Hideo Baba. De spelen som det pratades om och som även visades var:

Naruto Shippuden Ultimate Ninja Storm 3: Full Burst
Tales of Symphonia Chronicles & Tales of Xillia 2
JoJo´s Bizarre Adventure: All Star Battle
Dragon Ball Z: Battle of Z
Saint Seiya Brave Soldiers.

Som ett stort fan av anime och japanska spel så var detta riktigt häftigt, och att producenterna för dessa spel kom till lilla Sverige och till Gamex för att visa upp och prata om sina spel. Detta gjorde mig riktigt imponerad och det är ett stort plus för Gamex att de lyckades få hit dem, hoppas att de fortsätter med att ta hit producenter och annat folk bakom spelen (helst japaner). Efter visningen av spelen så samlades alla producenterna sig vid Namco Bandai’s bås för att träffa fansen och för signering. Det här var min absoluta höjdpunkt för årets Gamex om inte för i år totalt! Att äntligen få träffa Hideo Baba det för mig var helt otroligt, det kunde jag nu få stryka ifrån min bucket list. Tänk er att få träffa en valfri person ur våran älskade spelindustri vem/vilka skulle du vilja träffa? Så som ni kanske förstår var jag riktigt nervös att få träffa honom, mina händer skakade något fruktansvärt så man skulle kunna tro att jag hade Parkinson.

tales

Efter att få stått i en liten kö så kom jag fram till Hideo Baba. Jag hälsade artigt på min knackiga japanska, och räckte fram mina tre Tales of spel som han började signera. Han tittade på mig och log, sedan frågade han vad jag tyckte om Tales of Xillia, jag var riktigt nervös så jag kunde knappt få fram några ord, men jag sa att jag gilla det det starkt och att jag ser fram emot Xillia 2. Så nervös som jag var just då har jag aldrig varit i hela mitt liv, har iofs aldrig varit så star-strucked heller. Jag frågade om Xillia 2 skulle ha med de japanska rösterna, men jag kunde inte hitta rätt ord på japanska så min fråga fick bli på engelska, då han hade med sig en tolk. Baba-san bara skrattade och svarade ”Det undrar jag också, tyvärr så har jag ingen aning”. Han gav mig tillbaka mina nu signerade spel och en poster (som alla fick om de inte hade något att få signerat). Jag tackade artigt på japanska och han tackade tillbaka och log. Att få träffa någon som man är ett stort fan av är något helt overkligt, och det gör det ännu mer magiskt när de är så trevliga och tillmötesgående som Baba-san är mot sina fans. Trots att mötet med Hideo Baba varade bara någon minut (men det kändes som en evighet) så är det definitivt en av mina bästa upplevelser i mitt 21+ åriga liv hittills.

20131031_213740Det var så klart häftigt att få träffa de övriga producenterna och få en poster signerad av dem, men jag har tyvärr inte spelat så många av deras tidigare spel. Hiroshi Matsuyama var den enda utöver Hideo Baba som jag visste om sen tidigare, då han är VD och producent för CyberConnect2 (Asura’s Wrath och Naruto spelen). Måste säga att japanerna gör en riktigt underhållande och mer intressant presentation av sina spel än vad vi västerlänningar gör. Hiroshi Matsuyama och sin partner (som jag tyvärr inte minns namnet på) var där för att visa upp deras nya spel JoJo´s Bizarre Adventure: All Star Battle och Matsuyama-san cosplayade en karaktär från deras nya spel. De gjorde även några poser som är kännetecknande för Jojo franchisen. Matsuyama-san var inte den ända producenten som cosplaya, utan Kunio Hashimoto som är producenten för det kommande Dragon Ball spelet, cosplayade Goku (huvudpersonen i Dragon Ball universumet).

När Hashimoto-san kom ut på scenen så gjorde han en av Goku’s signatur moves kallad Genki-dama/Spirit Bomb, då han sträckte upp händerna i luften och bad publiken att ge honom energi. Detta är förmodligen sjukt löjligt, men från ett Dragon Ball fans perspektiv var det fanservice på högnivå, då många fans ur publiken sträckte sina händer mot scenen, som om de skulle överföra sin energi till honom (som de gör i mangan/animen). Visserligen hade det varit ännu mer awesome om Hashimoto-san hade kommit in på scenen och gjort en långsam Kamehameha, kan tänka mig att många (inklusive mig själv) hade skrikit det med honom. Får nästan rysningar bara jag tänker på det, så stort Dragon Ball fan är jag.

BabaandMatsuyama
            Random bild på Hiroshi Matsuyama (vänster) och Hideo Baba (höger)

När Hideo Baba kom ut på scenen så fick han mer applåder än någon annan, trots att han inte hade någon cosplay. Men som alltid hade han med sig ett mjukisdjur från det senaste Tales spelet, denna gång var det katten Lulu som är med i Xillia 2 (som släpps under 2014, men är ute i Japan sedan 2012). Det här är varför jag älskar japanernas presentationer mest, då det gör något ut av det, de visar att de är lika dedikerade i sina projekt som deras fans är. Som ni märker var detta en stor grej för mig personligen och bästa delen ut av Gamex. Men nu släpper vi mina älskade japanska producenter och går vidare till det själva mässan handlar om… Eller rättare sagt bör handla om, jag menar så klart spelen (jag kommer till vad jag menar med det i del 2).

Efter jag hade fått träffa alla producenterna var det dags att testa på lite spel. Det som lockade mest på hela mässan var så klart PS4an och PlayStation hade med sig 25st enheter, och en del spel. Så jag ställde mig i kön till att få testa PS4an vilket inte alls var så lång, fick vänta i ca 25 minuter. Sen var det äntligen min tur att få känna på den nya kontrollen för första gången. När jag fick kontrollen i mina händer så var mitt första intryck ”jag förstår inte vad som är så speciellt med den här”, men det var innan jag ens hade startat spelet. Demot jag fick framför mig var Knack, och så fort jag började spela så förstod jag genast varför alla pratar så väl om den.

Dual Shock 4 har bara fått otroligt bra kritik många säger att den är nära perfektion och till o med bättre än 360 kontrollen. Då många hatar Dual Shock 3 och tycker den är en plåga att spela med, så är ALLA positiva till Dual Shock 4. Personligen så är jag en av dem som älskar Dual Shock 3, Sony har alltid haft samma design och den har fungerat utmärkt hittills, och jag anser att alla som hatar den är korkade för de inte vet hur man håller i en handkontroll.. Men med det påstår jag inte att Dual Shock 3 är perfekt eller bättre än 360 kontrollen. Men efter att ha fått spelat med Dual Shock 4 kändes det konstigt och lite gammalt att gå tillbaka till att spela med en Dual Shock 3 när jag väl kom hem. Dual Shock 4 har tagit allt bra med Dual Shock 3 och förbättrat det, och allt som var dåligt med den har de ändrat på till det bättre. Den fick Dual Shock 3 att kännas som en utdaterad Nintendo64 kontroll.

Knack-PS4
Nog om det! Knack var spelet jag testade, många tittar på Knack och tänker ”vem bryr sig om ett barnspel”. Er som tänker så vill jag ge en örfil! Visst det är ett barnvänligt spel, men så är även Ratchet and Clank, och det är en mästerlig spelserie. Knack hade simpla kontroller, det var enkelt att förstå sig på, MEN det var riktigt utmanande! Jag spelade demot på normal, och trodde det skulle vara en cakewalk. Jag underskattade det något då jag dog mer än en handfull gånger, ett barn skulle inte klara av det i första taget. Varför jag dog så mycket vad för att Knack inte tål så mycket stryck, ca två träffar och livmätaren vart tom. Det vart en del trial and error, men för varje gång jag dog kom jag lite längre. Jag gillade det skarpt, det påminner väldigt mycket om de gamla Crash Bandicoot spelen till PlayStation 1 fast med en modern tappning. Dock så var inte grafiken så imponerande, i ärlighetens namn så var det inget spel som imponerade på mig grafiskt. Knack har dock en riktigt snygg artdesign som gör att det ser ut som en Pixar film, och jag kommer defintivt plocka upp Knack på releasen.

Demot nådde sitt slut, det kändes som att jag fick spela lite längre än de andra (kunde det vara pga mitt presspass?). Hur som helst, så vart jag girig och ville spela igen. Jag ställde mig sist i kön igen, vilket inte alls var lång som tur var. Efter ungefär en kvarts väntan satt jag där med en kontroll i min hand igen, denna gång hade jag spelet Resogun framför mig. Resogun görs av Housemarque i de tusen sjöarnas land (Finland), de ligger bakom spel som Dead Nation, Outland och Super Stardust serien. Redan nu kan jag säga att Resogun är det spelet jag ser mest fram emot att få spela när jag väl får tag på min alldeles egna PlayStation 4. Finns inte så mycket mer att säga om det, gillar du arkad shoot ’em ups/bullet hell shooters så kommer du älska Resogun.
Resogun_Gameplay-copy

Nu hade jag fått känna och klämma på två PS4 spel, visserligen ville jag testa andra spel på PS4an men det fick räcka tillsvidare. Resten av dagen gick jag bara runt mässgolvet och tittade på vad årets Gamex hade att erbjuda, sedan var det dags att kasta in handduken och åka hemåt.

Nu får jag ta och be om ursäkt för att inlägget var så fruktansvärt långt (som det alltid blir). Eftersom det blev så långt så delar jag upp det i två delar. Då nästa del handlar om de andra dagarna och vad jag ansåg om mässan i helhet. Jag lovar det kommer inte bli så här långt.

Tack för att du läste!
Puss & Kram
/Marcus

Del 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *