Topp 25 låtar 2012: Plats 15-6

Då är vi inne på del två av tre på Topp 25 låtar-listan för året 2012. Den här gången ska vi beta av plats 15 till 6 och om ni undrar vilka som hamnade på de förra placeringarna kan ni finna dem här: Plats 25-16, så är ni uppdaterade på listan. Sen borde ni även under tiden ni läser igenom listan ta och lyssna på den på Spotify och då kan finna just den listan här: Topp 25 låtar 2012.

Så nu när ni har stenkoll på alla förra placeringarna både i läsligt och ljudligt format tycker jag att vi tar oss an plats 15 till 6 på direkten, så här kommer dem!

#15: Church – The 2 Bears

Hot Chip’s bandmedlemmar har skapat lite olika kollaborationer under årets gång men den som har lyckats bäst med sitt samarbete är Joe Goddard i sitt spontana band The 2 Bears. Där har han och Raf Rundell lyckats skapa ljuvlig popmusik för världens dansgolv, men min favoritlåt på skivan är när de sänker takten, tar ljudet till världens vardagsrum med efterfest i åtanke och sjunger om den vackra kärleken. Det är urmysigt och du mår inte bara bra, du mår helt utomordentligt väl när du lyssnar på den här pop-pärlan.

#14: The House That Heaven Built – Japandroids

Japandroids adrenalinfyllda musik som har förgyllt mitt år med ett antal spontana luftgitarr-riff på tomma(eller fulla) göteborgska gator är så underbart förlösande att lyssna på. Det är som att de säger till dig att släppa all oro du bär på och släng ut den genom fönstret och bara njuta av livet. ”If they try to slow me down; tell them all to go to hell.” När du hör dessa rader i öronen så tro mig, då blir du också rätt så jävla pepp. Det är den Japandroidska effekten. Du kommer att förstå när den träffar dig med.

#13: Emmylou – First Aid Kit

Kärlekslåtar verkar forsa över på den här listan, men så handlar ju runt 50% av världens musik om någon slags kärlek känns det som. Dock är det något särskilt med just Emmylou av First Aid Kit. De sjunger inte om storslagen kärlek utan det är ytterst jordnära känslorna de sjunger om. De tar inspiration från par i countryn och de söker den närheten som dessa människor fann, en passion som är en mix av musiken i deras liv och känslorna mot varandra. Dessa vackra par som bara finner varandra. Det söker dem.

#12: Genesis – Grimes

Grimes, en otroligt talangfull ung kvinna som leker med toner hur hon vill. Hon får det att verka som att musiken är hennes egna lekpark och det är hennes rätt att göra de mest lekfulla musikaliska verken. Genesis är det yttersta beviset på hennes fyndighet när det kommer till musiken då hon slänger in ett makalöst skönt grundbeat och japanskklingande toner på toppen och sen massa små skuttande ljud i mitten. Bland annat sin egna röst, och jag är osäker än till denna dagen om det är något vettigt hon sjunger om eller om det är rent nonsens. Men vem bryr sig när det låter så bra.

#11: Thinkin Bout You – Frank Ocean

En genre som jag aldrig har tagit till mig är RnB-genren. Det är en musikgenre som aldrig har tilltalat mig. Tills nu. Om det kan räknas som ren RnB det som Frank Ocean gör vet jag inte, men magiskt är det. Det är nästan som att låten går i slowmotion på grund av de utdragna beatsen men det skapar en ljuvligt härlig takt som får en att bara svepas med och njuta fullt ut. Det som han sjunger kommer fram kristallklart och är lika omsvepande det med. Han har en grym röst och ett sagolikt öra för beats. Frank Ocean är kunglig helt enkelt.

Frank-Ocean-1

 

#10: Today’s Supernatural – Animal Collective

Att skapa en låt med en tretakt var något jag inte kunde se Animal Collective göra, men sen vet man aldrig vad Animal Collective ska göra. Här har de åtminstone gjort det, och till en början låter det väldigt okontrollerat och brötigt, men jag som är van Animal Collective-lyssnare vet att takterna alltid är där, de bara är dolda i en vägg av impulsivitet. När man väl finner dem kommer man att gunga med i deras takt som då verkar så självklar, jag menar, hur kan man inte höra dem? Ett kontrollerat kaos, det är vad Animal Collective alltid och kommer alltid vara otroligt duktiga på och som gör deras musik så beroendeframkallande som den nu är.

#9: Music To Walk Home By – Tame Impala

När man frågar Tame Impala själva vad de spelar så är svaret ”psykedelisk rymdmusik”, och jo, det stämmer nog. Det är en sorts musik som har funnits med hela tiden rock har funnits med spaceade toner och ljud som verkar försvinna vidare ut till evigheten där alla instrumenten har de där härligt utdragna tonerna som får en att flyta ut till oändligheten. Det är en flummig beskrivning, jag vet, men det krävs för att ens kunna försöka fånga vad det är Tame Impala håller på med för musik. Sen är titeln på låten helt underbar då det är just vid den tidpunkten som den här låten passar allra bäst till.

#8: Bitch, Don’t Kill My Vibe – Kendrick Lamar

Kendrick Lamar skiva ”good kid, M.A.A.D city var något som jag började lyssna på sent på året och jag ska erkänna, om jag hade plockat upp den tidigare hade den fått en garanterad plats bland topp 20-skivorna. Men men, så som det är nu blev det inte så, men jag kan åtminstone ge en av hans låtar en plats bland mina favoritlåtar från förra året. Det är alltid den här låten som jag vill spela upp för folk, men tänker att titeln kan få folk att backa.

Sanningen är att det är inte kvinnor han sjunger om utan folk i allmänhet som försöker ta rätten för hans musik och förstör helt enkelt hans vibe när han ska skapa. Så ordet ”bitch” gäller alla dessa människor som är bara med honom för hans pengar skull, bara falska vänner. Plus att den är grymt go att lyssna på.

#7: Breezeblocks – alt-J

En låt som jag trodde var en fin bit om kärlek visar sig gömma ett betydligt mörkare budskap om man verkligen lyssnar in sig på den. Titeln ”Breezeblocks” refererar till det de fyrkantiga cementkuberna med ett hål i mitten som man använder som byggmaterial. I det här fallet används de för att dränka en speciell kvinna. Hans kärlek. Det är en riktigt bisarr text som är oerhört otäck, men hej, all kärlek kan ju faktiskt inte vara lycklig kärlek. Så ja, det är en otäck text och en egentligen läskig låt, men det är det som gör den så tilltalande. Att den bjuder på flera lager som bara upptäcks om man gräver ner sig i den. Ett geniverk av ett debutantband som bara kommer att bli större och större.

#6: Lucky Eyes – Joel Alme

Joel Alme har kanske inte den vackraste rösten, men han frammedlar otroligt starka känslor i sin röst som får allt han sjunger om att verka så oerhört äkta. Den han älskar har fått hus och familj, dock inte med honom utan efter deras tid tillsammans. Han är lycklig för hennes skull, men känner ändå hopplöshet för att det kunde ha varit han som var den som skapade det livet för henne. Det är vackert och känslorna byggs på extra då Joel Alme har ett otroligt känsligt öra för instrumentala byggen och gitarr, piano, trummor och bas lyckas låta som en enhet som bara han lyckas med. Ett sant musikaliskt geni.

joel alme

Emil Ackre

Redaktör och den som fick bollen i rullning när det gäller Spelmolnet. Älskar spel, musik, film och TV-serier och att upptäcka både nya och gamla pärlor oavsett mediet och att sedan få tipsa omvärlden om mina vackra fynd, hur obskyra de än är.

More Posts

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.